"Klippt och klistrat"

Klippt och klistrat kan få en så dålig klang när vissa säger det. Dom låter lite nedlåtande i tonen och som om det vore något enbart för små barn att pyssla med... Det tycker inte jag. Jag tycker inte alls att det är något banalt och barnsligt i den meningen. Jag tycker det är en konst. Konst på allas egna vis och efter egen förutsättning, förmåga, fantasi och uppfattning om vad som är vackert, roligt, fult, rätt eller fel. Inte ens ålder spelar in här. Dessutom ett mycket rogivande tillstånd för händer och huvud. En del löser världsproblem genom förhandlingar och matematiska analyser, andra klipper och klistrar. Det finns inget rätt eller fel. Jag tror att Obama skulle få mycket ut av att åka runt i världen och pyssla lite med olika presidenter. Vika lådor med Sarkozy eller bygga pepparkakshus med Dmitrij Medvedev. Dom skulle lättare få insikt i varandras tänkande och dessutom något fint att ta med sig hem ;)

Jag har alltid samlat på papper. Aldrig kunnat slänga. Inte ens spillet när jag har klippt ut något åker i papperskorgen. Och visst har man alltid nytta av det när någon  fyller år och det ska skickas kort eller ett litet paket som ska slås in. Eller ett gebort-collage som bara måste göras så där i sista minuten när alla andra sitter i bilen och väntar.. Eller till allt egentligen om du frågar mig. Finns ju hur mycket som helst att göra!

Jag gillar alla sorters papper. Mönstrade, enfärgade, blanka, matta, textilaktiga, silkestunna, tidningspapper, inslagspapper, handgjorda papper!

Innan ville jag inte slösa på mitt finaste papper, ville ha dom kvar i oklippta ark. Men jag har släppt på det nu. Har lärt mig att högen liksom aldrig tar slut eftersom den ständigt fylls på.. Att dom får liv då. Men ska jag klippa ut mallar så letar jag i pappersinsamlingen. Denna gången fick ett gammalt torskfilepaket stå modell för en luftballong. Finfin att hänga i taket eller fönstret. Och i dotterns rum hittade vi pocemonfigurer som ville följa med på färden!